Konflikt i P1 och det offentliga rummet

Det senaste avsnittet av P1 Konflikt behandlar frågan om övervakningsteknologi i det offentliga rummet. Mer specifikt handlar det om övervakningskameror, med nedslag i San Francsico, Husby och Amsterdam. Det på det hela taget lysande reportaget är därför ett utmärkt tillfälle att prata om trygghet, övervakning och gränser.

 

Omkring mittstrecket i programmet intervjuas två ungdomar i Husby centrum. Den ena av dem är övertygad om att övervakningen bekräftar stadsdelens dåliga rykte, och hon ser allvarligt på kamerornas sätt att inskränka användningen av det offentliga rummet. Hennes kompis är mer avslappnad. Den som inte gjort något fel har ingenting att frukta, som det brukar heta. Men när han får kamerorna utpekade för sig kan han inte släppa dem. Nya blickar uppstår runt omkring honom, i gathörnen och på fasaderna. De tränger sig på, de skiljer ut.

 

I nästa inslag förflyttar sig reportrarna till övervakningsutvecklarna Axis huvudkontor i Lund. Korridorerna är fulla av teknik. Mikrofoner som aktiveras av ”aggressionssignaler”, kameror som ska klara högre tryck än ”en ungdom med ett brännbollsträ”. På kontoret likställer företagets grundare Martin Gren försäljning av smart övervakningsteknologi till Kina med IKEAs export av stolar och bokhyllor. Kinesiska städer är idag fullständigt trygga, heter det. Vad det än betyder.

 

Få produkter förkroppsligar den moderna trygghetsdiskursen såsom övervakningskameran. Liksom själva begreppet ”trygghet” är det svårt att avgöra exakt vad en övervakningskamera är satt att göra, och vad den i så fall åstadkommer. Med övervakningskamerans utbredning – som löfte och som praktik – tillåts samhället att vända blicken mot yttre tecken på fara: klassmärkta och rasifierade tecken, till synes planlösa rörelser, själva det att ta plats på andra sätt än det på förhand avgjorda. Precis som hos Foucault är det svårt att veta var teknologins rumsliga uttryck tar slut, och var diskursen tar vid. Så väl passar snacket och maskinen ihop med varandra.

 

Mer än teknik är övervakningskameran givetvis politik. Just nu väntar sig polisen svar från regeringen om tillåtelse att sätta upp övervakningskameror utan tillstånd från Länsstyrelsen. Om – eller rättare sagt, när – de får det här tillståndet blir det helt enkelt upp till polisen själva att avgöra huruvida en kamerainsats är nödvändig eller inte. I och med att det inte längre handlar om temporära tillstånd betyder det alltså att en brottsutredning eller en känsla av otrygghet vid tillfälle X får långa historiska konsekvenser. Det innebär också att övervakningsteknologin avpolitiseras fullständigt. Att väga praktiska skäl mot integritet, tillgång till det offentliga rummet, och så vidare, är numera ickefrågor.

 

Trots det överväldigande upphaussandet av teknikens betydelse verkar det inte som att övervakningsteknologin gör någon större skillnad. I en nyligen utgiven rapport från brottsförebyggande rådet konstateras att experiment med kameraövervakning på Seved i Malmö knappast uppnått några mätbara effekter. Möjligtvis kan det tänkas befolkningen upplever större trygghet efter att kamerorna sattes upp, men som rapportläsare tvivlar jag på att det resultatet är oberoende av själva enkätundersökningen (om någon frågar dig om kameraövervakning kommer du att tänka på kameraövervakning, oavsett om du gjort det innan). I vilket fall lär ”ökad trygghet” knappast vara en tidsbeständig effekt. Samma oklara resultat lyfts fram i internationell forskning.

 

Utvecklingen av politiken kring kameraövervakning passar ihop med generella trender i styrningen av det offentliga rummet. När högsta förvaltningsdomstolen gav Vellinge rätt att införa tiggeriförbud i sin lokala ordningsstadga innebar det på samma sätt att överväganden om rätten till det offentliga rummet sopades undan som ett praktiskt problem. Frågor om integritet, rörelsefrihet och – inte minst – den särskiljande och rasifierande ordningsmakten görs till ickefrågor under skydd av en kvävande trygghetsdiskurs. Liknande tendenser finns också i privatiseringen och omgestaltningen av det offentliga rummet (till exempel torgens förvandling till inbyggda gallerior), där politiken praktiskt taget flyttas över till säkerhetsbolagen och fastighetsägarnas godtycke.

 

De nya teknikerna flyttar, strukturerar, och koncentrerar. Det de saknar i lagliga befogenheter och faktiska brottsbekämpande effekter tar de igen i sin funktion som kofösare. När kameran sätts upp i gathörn Y flyttar droghandeln till hörn X. När torget byggs in och beläggs med öppettider flyttar de hemlösa ut i parken. När parken stängs eller underställs någon godtycklig ordningsstadga blir människorna mer och mer rörliga. Under en natt kan man förflytta sig många gånger, anandes eller pådriven av vaktbolag och polis. I tunnelbanan håller man sig på rätt sida vändkorset för att undvika den interna gränskontrollen eller fyllecellen eller misshandeln. De ekonomiska krafter som producerar gentrifiering och segregation får kraft av konkreta metoder för omförflyttning av befolkningar och beteenden.

 

Oro över effekterna av trygghetsåtgärder i allmänhet, och övervakningsteknologi i synnerhet, stannar alltså inte vid vidlyftig paranoia. Listan på åtgärder kan så klart göras mycket längre. Grannsamverkan mot brott, BID-samarbeten, kommunpoliser, förbudszoner, röda zoner, gränszoner, skattefria zoner, inre gränskontroller, yttre gränskontroller, skyddsobjekt, biljettlinjer, vändkors. När rummet struktureras struktureras också de människor som rör sig i det. Var sak på sin plats, allt med sin disciplin. Knarka inte om du är en som är här men knarka om du är en som är i Djursholm. Sälj inte knark på gatan men sälj det på innergården bland de andra fattiga, de andra som är som ni. Höj inte rösten och glöm brännbollsträt plexiglaset har utstått mer än så.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s